Orsaker till fetma: Hur det uppstår

Skillnaden mellan övervikt och fetma

Övervikt och fetma beskriver olika grader av förhöjd kroppsvikt. Hos vuxna används ofta BMI som ett första mått, även om det inte ger en fullständig bild av hälsa eller hur kroppsfettet är fördelat. Ett BMI mellan 25 och 29,9 räknas som övervikt, medan BMI 30 eller högre räknas som obesitas, även kallat fetma.

Övervikt är inte i sig en sjukdom, medan obesitas är en kronisk sjukdom som ökar risken för bland annat typ 2-diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. Risken påverkas dock inte bara av vikten, utan också av exempelvis fettets fördelning i kroppen och om andra sjukdomar eller riskfaktorer finns [2,3].

Hur BMI och midjemått används

BMI beräknas genom att kroppsvikten i kilo delas med längden i meter i kvadrat. Måttet är enkelt och användbart för att bedöma vikt på gruppnivå, men säger inte hur stor del av vikten som består av fett respektive muskler eller var fettet är placerat.

Därför kan även midjemåttet vara relevant. Fett som samlas runt buken är kopplat till en högre metabol risk. Ett midjemått över 88 centimeter hos kvinnor och över 102 centimeter hos män används bland annat inom svensk vård som stöd vid bedömning av ökad metabol risk.

BMI och midjemått behöver samtidigt sättas in i ett större sammanhang. Vid en individuell medicinsk bedömning vägs även exempelvis ålder, hälsa, kroppssammansättning, symtom och eventuella följdsjukdomar in [3].

Vad som ligger bakom viktökning

Fetma, eller obesitas, beror sällan på en enda sak. Gener, hormoner, matvanor, fysisk aktivitet, sömn, stress, läkemedel och andra faktorer kan tillsammans påverka hur vikten utvecklas. För dig som vill förstå varför vikten har ökat kan det därför vara viktigt att se hela bilden.

Vikten ökar när kroppen under en längre tid lagrar mer energi än den använder. Det förklarar däremot inte varför energiöverskottet uppstår.

Hur hungrig du blir, hur lätt du känner dig mätt, hur kroppen använder och lagrar energi och hur starkt du reagerar på energirik mat påverkas bland annat av genetiska och biologiska faktorer. Till detta kommer vardagsmiljö, tillgång till mat, sömn, stress, fysisk aktivitet, läkemedel och sociala förutsättningar. 

Det är därför fullt möjligt för två personer med liknande vanor att utveckla olika vikt över tid. Orsakerna till övervikt och fetma behöver förstås individuellt snarare än som ett enkelt resultat av ett visst beteende [2,3,8].

Vanor i vardagen som påverkar vikten

Det vi gör i vardagen kan påverka vikten över tid, men vanor formas inte i ett vakuum och är inte alltid enkla att styra. Hur vi äter, rör på oss och återhämtar oss påverkas av både praktiska förutsättningar och hur livet ser ut i stort. Arbetstider, ekonomi, familjesituation, hälsa och psykiskt mående kan därför göra det lättare eller svårare att skapa vanor som stödjer en stabil vikt [8].

Mat, portioner och energibalans

Mat och dryck ger kroppen den energi den behöver. Om energiintaget under lång tid är större än energiåtgången lagrar kroppen överskottet, framför allt som fett.

Det handlar inte bara om hur mycket man äter. Energitäta livsmedel och drycker kan ge mycket energi i relativt små mängder, samtidigt som hunger och mättnad skiljer sig mycket mellan personer. Portionsstorlek, småätande, alkohol, söta drycker och hur ofta man äter kan därför få betydelse över tid.

Strikta dieter är inte nödvändigtvis en långsiktig lösning. Vid viktnedgång kan kroppen dessutom svara med ökad hunger, minskad mättnad och lägre energiförbrukning, vilket är en av förklaringarna till att det kan vara svårt att behålla en lägre vikt [2,8].

För lite fysisk aktivitet i vardagen

Fysisk aktivitet ökar kroppens energiförbrukning och är viktig för hälsan oavsett kroppsvikt. Om vardagsrörelsen minskar kan den totala energiåtgången bli lägre.

Det behöver inte handla om träning. Förändringar som mer stillasittande arbete, bilresor i stället för promenader eller mindre fysisk aktivitet på fritiden kan tillsammans påverka energiförbrukningen.

Samtidigt kan sjukdom, smärta eller nedsatt rörlighet göra det svårare att vara aktiv. Exempelvis kan problem från leder och rörelseapparat bidra till en situation där både rörelse och energiförbrukning minskar [3,8].

Stress och dålig sömn

Sömn och stress påverkar flera system som är viktiga för aptit och ätbeteende. Vid sömnbrist kan signaler som reglerar hunger och mättnad förändras, och trötthet kan samtidigt göra det svårare att vara fysiskt aktiv.

Långvarig stress kan påverka både sömn, matvanor och aktivitetsnivå. En person kan exempelvis äta mer eller annorlunda under stressiga perioder, medan möjligheten till återhämtning och rörelse minskar.

Stress eller sömnbrist innebär inte automatiskt att man utvecklar obesitas, men kan tillsammans med andra faktorer bidra till viktökning [8].

Genernas roll vid övervikt och obesitas

Ärftlighet har stor betydelse för risken att utveckla övervikt och fetma. Vanligen handlar det inte om en enda gen, utan om många genetiska variationer som tillsammans påverkar bland annat hunger, mättnad, energiomsättning och hur kroppen lagrar fett.

Det betyder inte att vikten är helt förutbestämd. Det går att minska risken för fetma, och gener samspelar med den miljö vi lever i. En person som biologiskt har lättare att bli hungrig eller lagra energi kan exempelvis vara mer känslig för en vardag där energirik mat är lättillgänglig och fysisk aktivitet är begränsad.

Att obesitas finns i släkten kan därför vara en viktig del av förklaringen, men ärftlighet är bara en del av helhetsbilden [3,8].

Hormoner, sjukdomar och mediciner som kan påverka vikten

   

I vissa fall kan förändringar i kroppen, sjukdomar eller läkemedel bidra till viktökning. Då handlar viktutvecklingen inte enbart om matvanor eller fysisk aktivitet, utan om faktorer som kan påverka exempelvis aptit, ämnesomsättning, kroppssammansättning eller vätskebalans. Det kan därför vara viktigt att se till andra symtom och förändringar som sker samtidigt. En medicinsk utredning kan vara motiverad när viktutvecklingen är oväntad eller när det finns tecken på att något annat kan ligga bakom.

När hormoner förändras genom livet

Hormoner påverkar bland annat aptit, ämnesomsättning, muskler och hur kroppsfettet fördelas. Kroppen förändras under livets gång, och exempelvis graviditet, åldrande och klimakteriet kan sammanfalla med förändrad kroppssammansättning.

Efter klimakteriet förändras ofta fettfördelningen så att mer fett lagras runt midjan. Enligt 1177 beror viktökning däremot inte direkt på den minskade östrogennivån, även om hormonförändringen påverkar var fettet lagras.

Även minskad muskelmassa och förändrade levnadsvanor med stigande ålder kan göra att kroppens energibehov förändras [3,6].

När sjukdom kan ligga bakom viktökning

Vissa sjukdomar kan bidra till viktökning – det kan handla om allt från sköldkörtelrubbningar som sänker ämnesomsättningen till tillstånd som ökar aptiten, eller sjukdomar som hjärtsvikt och njursjukdom där kroppen samlar på sig vätska.

Ett exempel är hypotyreos, där sköldkörteln bildar för lite hormon och ämnesomsättningen blir långsammare. Viktökning kan då förekomma tillsammans med symtom som trötthet, frusenhet, förstoppning och torr hud.

Andra hormonella tillstånd kan också påverka vikt eller fettfördelning. Det är därför viktigt att inte försöka avgöra orsaken själv enbart utifrån kroppsvikten. Vid misstanke om en bakomliggande sjukdom kan läkaren bedöma symtomen och ta blodprover vid behov [5,7,9].

Läkemedel som kan ge viktökning

Viktökning är en möjlig biverkning av vissa läkemedel. Det kan bero på exempelvis ökad aptit, förändrad ämnesomsättning eller att kroppen binder mer vätska.

Läkemedelsgrupper där viktökning kan förekomma inkluderar vissa antidepressiva och antipsykotiska läkemedel samt kortisonpreparat. Effekten varierar mycket mellan olika läkemedel och mellan personer.

Sluta inte med ett ordinerat läkemedel på egen hand om du misstänker att det påverkar vikten. Prata med läkaren som ordinerat behandlingen. I vissa fall kan dosen justeras eller ett annat läkemedel övervägas [3].

Hur känslor och social situation påverkar

Psykisk hälsa kan påverkas negativt av kraftig övervikt, samtidigt som psykiskt mående och sociala förutsättningar kan påverka viktutvecklingen på flera sätt. Nedstämdhet, oro, trauma eller långvarig stress kan förändra både aptit, sömn, matvanor och aktivitetsnivå.

Även ekonomi, boende, arbetstider och tillgång till mat och möjligheter till fysisk aktivitet spelar roll. Svenska data visar också socioekonomiska skillnader i förekomsten av obesitas.

Samtidigt kan personer med övervikt och fetma utsättas för negativa attityder och diskriminering. Stigmatisering kan i sin tur leda till psykiska utmaningar och göra det svårare att söka vård. Orsaken till obesitas kan alltså bestå av flera faktorer som förstärker varandra över tid [3,4,8].

När vikten ökar på kort tid

En tydlig viktökning under några få dagar behöver inte innebära att mängden kroppsfett har ökat lika snabbt. Vikten påverkas även av exempelvis vätska i kroppen.

Snabb och oförklarlig viktuppgång kan ibland bero på vätskeansamling, exempelvis vid vissa hjärt-, njur- eller andra sjukdomstillstånd eller som biverkning av läkemedel.

Kontakta vården om vikten snabbt ökar utan tydlig förklaring, särskilt om du samtidigt får svullna ben eller anklar, andfåddhet eller andra nya symtom. Vid hjärtsvikt används snabb viktuppgång exempelvis som ett tecken på att kroppen kan ha börjat samla på sig vätska [7,9].

När det är dags att kontakta läkare

   

Du kan kontakta en vårdcentral om din vikt påverkar hälsan eller vardagen, eller om du har försökt minska i vikt utan att få den effekt du behöver.

Det är också bra att söka vård för att få hjälp om viktökningen är snabb eller oförklarlig eller om den kommer tillsammans med andra symtom, exempelvis uttalad trötthet, frusenhet, svullnad eller andfåddhet.

Vid en utredning kan läkaren gå igenom viktutveckling, matvanor, fysisk aktivitet, sömn, läkemedel, andra sjukdomar och din allmänna livssituation. Det är också vanligt att kontrollera blodtryck samt blodprover som blodsocker, blodfetter och sköldkörtelfunktion [2,3].

Behandlingsmöjligheter vid fetma och obesitas

När det finns en tydligare bild av vad som påverkar vikten är det lättare att välja rätt stöd. Behandling av obesitas behöver anpassas individuellt och kan bestå av stöd kring mat, fysisk aktivitet och andra levnadsvanor, men ibland också läkemedel eller obesitaskirurgi [1,3].

När läkemedelsbehandling är aktuell finns flera alternativ att överväga. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på personens hälsa, andra läkemedel och eventuella följdsjukdomar. Vid samtidig typ 2-diabetes behöver läkaren också ta hänsyn till den pågående diabetesbehandlingen, till exempel om personen använder Ozempic [12].

Mounjaro är ett av de receptbelagda läkemedel som kan förskrivas vid obesitas när läkaren bedömer att behandlingen är lämplig. Både Mounjaro och Wegovy är godkända för vuxna med ett BMI på 30 eller högre, eller ett BMI mellan 27 och 30 i kombination med minst en viktrelaterad sjukdom, exempelvis typ 2-diabetes, högt blodtryck eller sömnapné. För att köpa Mounjaro i Sverige krävs därmed ett recept, och behandlingen ska alltid föregås av en medicinsk bedömning [10,11]. 

Läkemedlen skiljer sig bland annat åt i verkningsmekanism, dosering och biverkningsprofil. Det är därför svårt att på egen hand avgöra vilket alternativ som passar bäst – det är en bedömning som läkaren gör utifrån en helhetsbild av hälsoläget [10,11].

Oavsett vilken väg som känns aktuell är första steget detsamma: en konsultation där orsakerna bakom viktuppgången kartläggs och där läkaren kan rekommendera den behandling som ger bäst förutsättningar för resultat.

Vanliga frågor om orsaker till fetma

Här svarar vi på några vanliga frågor om obesitas, behandlingar för viktminskning, vad som orsakar sjukdomen, hur vanligt det är och vilka möjligheter som finns att påverka vikten.

Är fetma samma sak som obesitas?

Ja. Fetma och obesitas beskriver samma sjukdomstillstånd. Obesitas är den medicinska term som i dag används allt oftare inom svensk hälso- och sjukvård och av myndigheter, inklusive Folkhälsomyndigheten. Termen betonar också att det handlar om ett medicinskt tillstånd och inte bara om kroppsvikt i sig. Övervikt är däremot ett lägre viktintervall och räknas inte som obesitas [1,4].

Är fetma en sjukdom?

Ja. Obesitas klassificeras som en kronisk sjukdom. Den kan påverka både hälsa och livskvalitet och leda till ökad risk för flera andra sjukdomar. Det innebär också att obesitas kan behöva långsiktig uppföljning och behandling, precis som andra kroniska sjukdomar. Övervikt är däremot inte i sig en sjukdom [1,2].

Hur vanlig är fetma i Sverige?

Obesitas är vanligt i Sverige. Enligt Folkhälsomyndighetens nationella statistik hade cirka 18 procent av personer mellan 16 och 84 år obesitas år 2024. Totalt hade omkring 54 procent antingen övervikt eller obesitas. Förekomsten varierar bland annat med ålder och mellan olika delar av landet [4].

Kan jag påverka vikten även om fetma finns i släkten?

Ja. Även om ärftlighet kan påverka exempelvis hunger, mättnad, energiomsättning och tendensen att lagra fett, är det inte så att generna ensamma bestämmer hur vikten kommer att utvecklas.

Levnadsvanor, miljö, hälsa och behandling har också betydelse. För den som har stark ärftlighet kan det däremot krävas mer stöd eller långsiktig behandling för att uppnå och behålla en viktförändring [3,8].

Behövs alltid läkemedel eller operation vid fetma?

Nej. Vilken behandling som är lämplig beror bland annat på graden av obesitas, din hälsa och eventuella följdsjukdomar. Stöd till hållbara levnadsvanor är en viktig del av behandlingen. För vissa kan läkemedel som Wegovy eller Mounjaro vara aktuella, och i vissa fall även orlistat, medan obesitaskirurgi kan övervägas för andra. Behandlingar för personer med obesitas anpassas efter medicinska bedömningar [1,3].

När är det viktigt att gå ner i vikt?

Det kan vara viktigt att gå ner i vikt om övervikt eller obesitas påverkar hälsan eller ökar risken för sjukdom. Även en relativt liten viktnedgång kan i vissa fall ge hälsovinster, beroende på utgångsläge och eventuella följdsjukdomar. En läkare kan bedöma behovet utifrån bland annat BMI, midjemått och eventuella hälsoproblem [2,3].

Går det att köpa Mounjaro och Wegovy online?

Ja, om du har ett giltigt recept kan du köpa Mounjaro och Wegovy online via en plattform där den medicinska bedömningen samordnas och utlämningen sker via ett partnerapotek. Det är viktigt att välja en seriös aktör. Både Mounjaro och Wegovy är receptbelagda och ska användas efter en individuell medicinsk bedömning och enligt läkarens ordination [10,11,13].