Frekvent urinering hos män - Förklarat

I vårt dagliga liv är urinering ofta en underskattad men viktig del av vår hälsa och livskvalitet. Urineringsfrekvensen varierar från människa till människa, men avvikelser från normen kan tyda på hälsoproblem som påverkar det dagliga livet, sexuell hälsa och det allmänna välbefinnandet. Från åldersrelaterade förändringar till livsstilsfaktorer och allvarligare medicinska tillstånd som diabetes eller sexuellt överförbara infektioner förklarar vi orsakerna till och behandlingsalternativen för frekvent urinering hos män.

Vad är en normal urineringsfrekvens?

Hur ofta man kissar varierar från person till person. I genomsnitt anses det normalt att urinera fyra till åtta gånger per dag. Detta kan dock påverkas av olika faktorer.

Det är dock absolut inte normalt att man är kissnödig hela tiden. Så vad är det som händer?

Är det normal att behöva urinera på natten?

Det är inte ovanligt att behöva gå på toaletten på natten. Nattlig urinproduktion ökar med åldern. Nokturi, eller nattlig urinering, betecknar det tillstånd då man kissar ofta på natten. Detta kan påverka sömnkvaliteten och leda till trötthet på dagen. Nokturi kan avbryta sömncykeln och orsaka sömnstörningar. På lång sikt kan detta öka risken för hälsoproblem som hjärt- och kärlsjukdomar.

Orsaker till frekvent urinering

Frekvent urinering hos män kan ha olika orsaker, där brådskan, tvånget och svårighetsgraden skiljer sig från fall till fall. Det är viktigt att känna till dem för att kunna vidta riktade åtgärder.

Exempel på orsaker är:

Diabetes

Vid diabetes mellitus är blodsockernivån förhöjd, vilket kroppen försöker reglera genom ökad urinering (polyuri). Detta leder till en ökad frekvens av urinering. Frekvent urinering är ofta ett av de första symtomen på okontrollerad diabetes och bör utredas medicinskt. [3]

Överaktiv blåsa 

En överaktiv blåsa kännetecknas av täta, ibland plötsliga och svårkontrollerade trängningar att kissa. Tillståndet kan orsakas av en funktionsstörning i blåsmuskulaturen, vilket leder till täta och brådskande toalettbesök, ibland till och med inkontinens. På grund av sådana komplikationer kallas detta tillstånd ibland för ”nervös blåsa” eller ”irriterad urinblåsa”. Den exakta orsaken är ofta okänd men kan ha samband med irritation i urinblåsan, neurologiska störningar eller andra hälsoproblem. [4]

Urinvägsinfektion

Det mest framträdande symtomet hos personer med urinvägsinfektion (UVI) är frekvent urinering (pollakisuri) och en okontrollerbar trängande känsla av att behöva urinera. De uppstår när bakterier tränger in i urinvägarna och orsakar inflammation. Typiska symtom, förutom frekvent urinering, är smärta och sveda vid urinering, samt grumlig eller ovanligt illaluktande urin. Kvinnor drabbas oftare på grund av sin anatomi, men även män kan drabbas av UVI. [5]

Prostataproblem

Hos äldre män kan en förstorad prostata hindra urinflödet. Detta leder ofta till symtom som täta trängningar hos en man, svårigheter att börja urinera, svag urinstråle eller en känsla av att blåsan inte är helt tömd (när man är kissnödig hela tiden). Prostatabesvär kan vara godartade (t.ex. godartad prostataförstoring) eller elakartade. [6]

Medicin och diuretika

Vissa läkemedel, särskilt diuretika som används för att behandla högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar, kan öka urinproduktionen och göra att man blir kissnödig ofta. Detta leder till ständig urinering utan smärta hos vissa patienter. Andra mediciner, t.ex. sådana som används för att behandla psykiska sjukdomar, kan ha liknande biverkningar. [7]

Livstilsfaktorer

Faktorer som högt vätskeintag, alkoholkonsumtion och koffeinhaltiga drycker kan stimulera urinblåsan och öka urinfrekvensen. Att äta stora mängder av vissa livsmedel som irriterar blåsan, t.ex. citrusfrukter eller kryddstark mat, kan också förvärra symtomen och göra dig kissnödig hela tiden.

Sexuellt överförbara infektioner (STI)

Sexuellt överförbara infektioner kan orsaka en rad olika symtom, bland annat behovet av att kissa ofta. Några av de vanligaste könssjukdomarna som kan orsaka sådana urologiska besvär är:

• Klamydia och gonorré: Dessa bakterieinfektioner kan infektera urinröret och orsaka inflammation, vilket leder till symtom som behov att kissa ofta, sveda vid urinering och flytningar. [8]
• Trichomoniasis: Denna parasitinfektion kan leda till inflammation i de nedre urinvägarna, vilket resulterar i behov att kissa ofta, sveda och klåda.
• Genital herpes: Även om genital herpes ofta kännetecknas av blåsor eller sår i underlivet, kan det också orsaka inflammation i urinröret, vilket gör att urinering blir smärtsam eller kommer oftare.
• Humant papillomvirus (HPV): Vissa stammar av HPV kan orsaka utväxter i underlivet som kan påverka urinvägarna och leda till att man blir kissnödig ofta.
• HIV: I avancerade stadier eller utan lämplig behandling kan HIV leda till olika urogenitala komplikationer, inklusive problem med urinering. [9]

Sällsynta orsaker till störande urinträngningar hos man

Förutom de vanliga orsakerna finns det också mindre vanliga orsaker som bör övervägas:

• Neurologiska störningar: Tillstånd som multipel skleros eller Parkinsons sjukdom kan påverka urinblåsans funktion.
• Främmande föremål och stenar i urinblåsan: Främmande föremål eller stenar i urinblåsan kan också leda till att man blir kissnödig ofta.
• Cancer: I sällsynta fall kan det här med att man blir kissnödig ofta vara ett tecken på cancer i urinblåsan eller prostatan. [10]

Diagnos av frekvent urinering

Diagnosen "frekvent urinering och täta miktioner (pollakiuri)" inleds med en noggrann undersökning för att fastställa orsaken och möjliggöra lämplig behandling.

Anamnes och fysisk undersökning

Det första steget är att ta upp patientens sjukdomshistoria. Läkaren kommer att ställa frågor om symtom, levnadsvanor, medicinering och tidigare hälsoproblem. En fysisk undersökning, inklusive palpation av nedre delen av buken och könsorganen, kan ge ledtrådar till problem som en förstorad prostata eller blåsstörningar.

Urinanalys och urinodling

Ett urinprov undersöks för tecken på infektion, blod eller andra förändringar. En urinodling letar specifikt efter bakterier som orsakar en urinvägsinfektion, vilket i sin tur kan leda till frekventa toalettbesök.

Blodprov

Blodprov hjälper till att utesluta andra tillstånd som diabetes eller njurproblem som kan orsaka frekvent urinering och frekvent tömning.

Tekniker för bildtagning

Bildteknik som ultraljud eller datortomografi möjliggör en visuell undersökning av urinblåsan och de omgivande organen. Dessa avbildningsmetoder kan upptäcka strukturella förändringar, stenar eller andra avvikelser. Hos kvinnor kan en bäckenbottenundersökning utföras för att bedöma bäckenorganens struktur och funktion, vilket kan hjälpa till att diagnostisera problem med urinblåsan.

Mätning av post-void (PVR)

Detta test mäter mängden urin som finns kvar i urinblåsan efter urinering. En hög residualurinnivå kan tyda på problem med att tömma blåsan. [11]

Urodynamiskt tests

Urodynamiska tester mäter hur väl och hur mycket urinblåsan och urinröret lagrar och släpper ut urin. Dessa mätningar kan hjälpa till att identifiera problem som en överaktiv blåsa eller svaghet i urinblåsan. Genom att identifiera denna orsak kan lämplig medicin för frekvent urinering ordineras. [11]

Cystoskopi

Vid en cystoskopi förs ett tunt, styvt eller böjligt instrument med en kamera in i urinröret och urinblåsan. Detta gör att läkaren kan undersöka insidan av urinblåsan direkt för att identifiera avvikelser som blåssten, tumörer eller inflammation. Denna procedur är särskilt viktig när det finns misstanke om allvarligare problem som blåscancer eller blåssten. [12]

Tips för egenvård vid frekvent urinering

Följande praktiska tips kan spela en viktig roll när det gäller att hantera och minska frekvent urinering och miktion. De ska dock inte ses som en ersättning för professionell medicinsk rådgivning eller behandling:

Bibehåll en hälsosam vikt

Övervikt kan öka trycket på urinblåsan och leda till frekventa urineringar. Att hålla en hälsosam vikt genom en balanserad kost och regelbunden motion kan minska detta tryck och lindra symtomen. Det är bra att fokusera på en balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet för att kontrollera vikten. [13]

Bäckenbottenövningar

Bäckenbottenövningar, även kallade Kegelövningar, kan stärka de muskler som kontrollerar urinblåsan. Dessa övningar är särskilt effektiva vid stressutlösta urinträngningar men även vid överaktiv blåsa. Regelbundna övningar kan bidra till att minska miktionsfrekvensen och förbättra kontrollen över urinblåsan.

Tekniker för träning av blåsan

Blåsträning innebär att man lär sig att kontrollera ökad urinträngningar och gradvis förlänger tiden mellan toalettbesöken. Det kan hjälpa till att träna blåsan att hålla större mängder urin utan att känna sig kissnödig. Detta kan uppnås genom schemalagda toalettpauser och gradvis förlängning av dessa intervall.

Minska vätskeintaget före läggdags

För att minimera behovet av att man kissar ofta på natten är det lämpligt att minska vätskeintaget två till tre timmar före sänggåendet. Detta inkluderar även att undvika vätskedrivande drycker som te, kaffe eller vissa örtteer på kvällen. Dessa drycker kan öka urinproduktionen och behovet av att kissa ofta på natten. Det är också klokt att fördela det totala vätskeintaget över dagen i stället för att dricka stora mängder under en kort period. [14]

Begränsning av alkohol- och koffeinkonsumtion

Alkohol och koffein är kända blåsirriterande ämnen. De kan inte bara öka urinproduktionen utan också irritera blåsans muskler, vilket gör att du kissar mer än vanligt. Att minska intaget av dessa ämnen, särskilt på kvällen, kan bidra till att lindra symtomen. Det kan vara till hjälp att välja alternativ som koffeinfritt te eller alkoholfria drycker. [15]

Undvik vanan att urinera i förebyggande syfte

Många personer som behöver kissa ofta utan att det gör ont tenderar att gå på toaletten "i förebyggande syfte", även när de inte känner någon stark trängsel. Detta kan dock göra blåsan känslig och leda till en vana där man känner sig kissnödig ofta, även när blåsan inte är fylld. I dessa fall är det bättre att träna upp blåsan genom att gå på toaletten endast när man verkligen är kissnödig. Detta kan gradvis öka urinblåsans kapacitet och minska urinträngningarna.

Att föra dagbok om urinblåsan

En blåsdagbok kan hjälpa till att identifiera mönster i urinering och utlösande faktorer för frekvent urinering. Anteckna tidpunkter och mängd urin samt mängd och typ av vätskeintag. Denna dagbok kan vara till stor hjälp vid diagnos och behandling.

Upprätthåll en god hållning vid urinering

En bra hållning vid urinering kan hjälpa till att tömma blåsan helt. Om man jämför stående och sittande ställning är sittande ställning att föredra framför stående ställning för patienter med symtom från nedre urinvägarna. För friska män finns det dock ingen medicinskt överlägsen ställning vid urinering. [24]

Stresshantering

Psykisk stress och ångest kan förvärra symtomen på en överaktiv blåsa. Man har märkt att stressade personer (även om de inte har några problem med urinblåsan) har en tendens att vara kissnödiga hela tiden.

Tekniker som meditation, djupandning eller yoga kan bidra till att minska stress och därmed minska urinträngningen. [16]

Undvika irritationsämnen för blåsan

Vissa livsmedel och drycker kan irritera urinblåsan och orsaka frekvent urinering. Dessa inkluderar kryddstark mat, artificiella sötningsmedel och citrusfrukter. Att vara uppmärksam på dessa kan bidra till att lindra symtomen.

Säkerställa tillräckligt vätskeintag

Även om det kan verka motsägelsefullt är det viktigt att dricka tillräckligt med vatten. För lite vätskeintag kan irritera blåsan och förvärra problemen.

Värmeterapi

Vid kramper eller obehag i bäckenområdet kan värme ha en lugnande effekt. Ett varmt bad eller en varmvattenflaska på nedre delen av magen kan hjälpa till att slappna av i musklerna och lindra obehaget.

Professionella behandlingsalternativ för frekvent urinering

Vid behandling av frekvent urinering finns det olika tillvägagångssätt beroende på den bakomliggande orsaken. En kombination av ett läkemedel mot frekvent urinering, icke-farmakologiska terapier och eventuellt kirurgiska ingrepp kan krävas för att behandla symtomen effektivt.

Medicinsk behandling

• Antikolinergika: Dessa läkemedel mot urinträngningar används ofta vid behandling av överaktiv blåsa. De hjälper till att slappna av blåsmusklerna och minska urinträngningar. [17]
• Alfa-blockerare: För att behandla symtom på en förstorad prostata kan alfablockerare hjälpa till att slappna av urinrörsmusklerna och underlätta urinflödet. [18]
• Antibiotika: Antibiotika används för att bekämpa infektioner i urinvägarna.

De flesta av de läkemedel som anges ovan kräver recept. Men den goda nyheten är att du kan använda modern teknik för att få råd och köpa läkemedel online

Icke-medicinsk behandling

Beteendemässiga interventioner: Dessa omfattar blåsträning, bäckenbottenträning och att föra dagbok över blåsan. Dessa metoder syftar till att förbättra kontrollen över urinblåsan och minska frekvent urinering.

• Biofeedback: Denna metod använder sensorer för att hjälpa patienterna att träna sina bäckenbottenmuskler mer effektivt. Detta är särskilt användbart vid inkontinens och överaktiv blåsa.
• Elektrostimulering: Hos vissa patienter kan elektrisk stimulering av de nerver som kontrollerar urinblåsan bidra till att minska de ständiga urinträngningarna och förbättra urinblåsans funktion. [19]

Fysioterapi

Fysioterapi för bäckenbotten: Specialutbildade sjukgymnaster kan erbjuda övningar och tekniker för att stärka bäckenbottenmusklerna och förbättra kontrollen över urinblåsan.

Kirurgiskt ingrepp

I vissa fall, särskilt om andra behandlingar är ineffektiva, kan kirurgiska ingrepp vara nödvändiga:

• Injektion av botulinumtoxin (Botox): Detta är en av de vanligaste behandlingarna för överaktiv blåsa och dysfunktion i de nedre urinvägarna. Botox hindrar blåsväggsmuskeln från att dra ihop sig för mycket. Detta minskar frekvensen och trängningarna vid urinering och minskar urininkontinens. Botulinum-A-toxin som injiceras i detrusormuskeln tolereras väl och medför en låg risk för systemiska biverkningar. Möjliga biverkningar är allmän svaghet, svårigheter att svälja, diplopi och dimsyn. Effekten avtar vanligen efter flera månader och kan upprepas om behandlingen är framgångsrik. [25]
• Prostatakirurgi: För män med prostataproblem kan det bli nödvändigt med en operation för att minska prostatans storlek eller lätta på trycket i urinröret.
• Pacemaker för urinblåsan: I svåra fall av överaktiv blåsa kan det vara till hjälp att implantera en pacemaker i urinblåsan. Denna enhet skickar elektriska impulser till de nerver som styr urinblåsan. [20]

Alternativ behandling

Vissa studier tyder på att akupunktur kan hjälpa till att lindra symtom på överaktiv blåsa och frekvent urinering. [21]

Psykologiskt stöd

Eftersom stress och ångest kan förvärra symtomen på en överaktiv blåsa kan psykologisk rådgivning eller terapi vara till hjälp.

Individuell behandlingsplan

Behandlingen av frekvent urinering ska vara individuellt anpassad. Läkaren kommer att skapa en behandlingsplan baserad på specifika symtom, orsaken till problemet och patientens individuella behov. Professionell behandling av frekvent urinering kräver ofta en kombination av olika metoder. Ett kontinuerligt samarbete mellan patient och vårdgivare är avgörande för att uppnå bästa möjliga resultat och därmed förbättra livskvaliteten.

Vanliga frågor

Finns det huskurer mot nattlig urinering?

Ett varmt bad 1-3 timmar före sänggåendet kan hjälpa till att slappna av i musklerna och minska täta urinträngningar. De bästa huskurerna är dock i allmänhet beteendebaserade metoder som bäckenbottenövningar, kontrollerat vätskeintag och viktnedgång. [22]

Hur allvarligt är plötslig frekvent urinering hos män?

Plötsligt förekommande frekvent urinering hos män kan vara ett tecken på olika medicinska problem och bör tas på allvar. Möjliga orsaker är urinvägsinfektioner, prostataproblem, diabetes eller till och med neurologiska störningar. Ett sådant tillstånd bör klargöras av en läkare, särskilt om det åtföljs av andra symtom som smärta, blod i urinen eller svårigheter att urinera. [23]

Jag känner att jag behöver kissa ofta, men det kommer inte ut något. Vad betyder det?

Känslan av att behöva kissa utan att det kommer någon urin är ett relativt vanligt besvär och kan tyda på olika tillstånd:

• Infektion i urinvägarna
• Överaktiv blåsa
• Obstruktion i mag-tarmkanalen
• Blockering av urinvägarna
• Neurologiska problem

Sammanfattning

Frekvent urinering kan vara ett känsligt ämne, men det är viktigt att vara uppmärksam på det och vidta åtgärder vid behov. Oavsett om det handlar om enkla livsstilsjusteringar, självhjälpstekniker eller behov av professionell medicinsk hjälp, är varje steg mot att förbättra urinblåsans hälsa ett steg mot ett bekvämare och hälsosammare liv. Män och kvinnor bör uppmuntras att lyssna på sin kropp och inte tveka att söka professionell hjälp om symtomen kvarstår eller är oroande. Tidig upptäckt och behandling kan förbättra livskvaliteten och förebygga potentiella långsiktiga hälsoproblem.

Läs mer:

• Att hålla längre i sängen – är det bara en tidsfråga?
• Vad säger morgonstånd om din hälsa!
• Svider i urinröret: orsaker, behandling och förebyggande
• Peyronies sjukdom: orsaker, symtom och effektiva behandlingsmetoder 

Källor:

1. Steers WD. Pathophysiology of overactive bladder and urge urinary incontinence. Rev Urol. 2002;4 Suppl 4(Suppl 4):S7-S18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1476015/ 

2. Appell RA, Sand PK. Nocturia: etiology, diagnosis, and treatment. Neurourol Urodyn. 2008;27(1):34-39. doi:10.1002/nau.20484 

3. Salari N, Karami MM, Bokaee S, et al. The prevalence of urinary tract infections in type 2 diabetic patients: a systematic review and meta-analysis. Eur J Med Res. 2022;27(1):20. Published 2022 Feb 5. doi:10.1186/s40001-022-00644-9 

4. Scarneciu I, Lupu S, Bratu OG, et al. Overactive bladder: A review and update. Exp Ther Med. 2021;22(6):1444. doi:10.3892/etm.2021.10879 

5. Bono MJ, Leslie SW, Reygaert WC. Uncomplicated Urinary Tract Infections. In: StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; November 13, 2023. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29261874

6. Mobley D, Feibus A, Baum N. Benign prostatic hyperplasia and urinary symptoms: Evaluation and treatment. Postgrad Med. 2015;127(3):301-307. doi:10.1080/00325481.2015.1018799 

7. Leslie SW, Sajjad H, Singh S. Nocturia. [Updated 2023 Mar 11]. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2023 Jan-. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK518987/

8. Hrbácek J, Konopásek P, Eis V, et al. Urologické komplikace HIV/AIDS [Urologic complications of HIV infection]. Cas Lek Cesk. 2010;149(3):115-119. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20429346/

9. Hrbácek J, Konopásek P, Eis V, et al. Urologické komplikace HIV/AIDS [Urologic complications of HIV infection]. Cas Lek Cesk. 2010;149(3):115-119. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20429346/

10. Khan A, Crump RT, Carlson KV, Baverstock RJ. The relationship between overactive bladder and prostate cancer: A scoping review. Can Urol Assoc J. 2021;15(9):E501-E509. doi:10.5489/cuaj.7058 

11. Ballstaedt L, Woodbury B. Bladder Post Void Residual Volume. In: StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; April 23, 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK539839/ 

12. Engelsgjerd JS, Deibert CM. Cystoscopy. In: StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; April 10, 2023. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK493180/ 

13. Moon S, Chung HS, Yu JM, et al. The Association Between Obesity and the Nocturia in the U.S. Population. Int Neurourol J. 2019;23(2):169-176. doi:10.5213/inj.1938062.031 

14. Cui J, Bo Q, Zhang N, et al. Fluid intake-to-bed time, nocturia frequency and the risk of urothelial carcinoma of the bladder: a case-control study. J Cancer. 2017;8(16):3268-3273. Published 2017 Sep 15. doi:10.7150/jca.21555 

15. Bradley CS, Erickson BA, Messersmith EE, et al. Evidence of the Impact of Diet, Fluid Intake, Caffeine, Alcohol and Tobacco on Lower Urinary Tract Symptoms: A Systematic Review. J Urol. 2017;198(5):1010-1020. doi:10.1016/j.juro.2017.04.097 

16. Lai HH, Rawal A, Shen B, Vetter J. The Relationship Between Anxiety and Overactive Bladder or Urinary Incontinence Symptoms in the Clinical Population. Urology. 2016;98:50-57. doi:10.1016/j.urology.2016.07.013 

17. Yokoyama O, Tsujimura A, Akino H, et al. Add-on anticholinergic therapy for residual nocturia in patients with lower urinary tract symptoms receiving α1-blocker treatment: a multi-centre, prospective, randomised study. World J Urol. 2015;33(5):659-667. doi:10.1007/s00345-014-1399-x 

18. Bae WJ, Bae JH, Kim SW, et al. Desmopressin add-on therapy for refractory nocturia in men receiving α-blockers for lower urinary tract symptoms. J Urol. 2013;190(1):180-186. doi:10.1016/j.juro.2013.01.057 

19. Araujo TG, Schmidt AP, Sanches PRS, Silva Junior DP, Rieder CRM, Ramos JGL. Transcutaneous tibial nerve home stimulation for overactive bladder in women with Parkinson's disease: A randomized clinical trial. Neurourol Urodyn. 2021;40(1):538-548. doi:10.1002/nau.24595 

20. Shafik A, Shafik I, el-Sibai O, Shafik A, Mostafa RM. Vesical pacing in patients with overactive bladder: technique and results. Int Urol Nephrol. 2004;36(1):29-34. doi:10.1023/b:urol.0000032674.57294.16 

21. Hargreaves E, Baker K, Barry G, et al. Acupuncture for treating overactive bladder in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2022;9(9):CD013519. Published 2022 Sep 23. doi:10.1002/14651858.CD013519.pub2 

22. Tai Y, Obayashi K, Okumura K, et al. Association Between Before-bedtime Passive Body Heating and Nocturia During the Cold Season Among Older Adults. J Epidemiol. 2023;33(8):398-404. doi:10.2188/jea.JE20210471 

23. Piętak PA, Rechberger T. Overactive bladder as a dysfunction of the autonomic nervous system - A narrative review. Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 2022;271:102-107. doi:10.1016/j.ejogrb.2022.01.022 

24. de Jong Y, Pinckaers JH, ten Brinck RM, Lycklama à Nijeholt AA, Dekkers OM. Urinating standing versus sitting: position is of influence in men with prostate enlargement. A systematic review and meta-analysis. PLoS One. 2014;9(7):e101320. Published 2014 Jul 22. doi:10.1371/journal.pone.0101320. 

25. Orasanu B, Mahajan ST. The use of botulinum toxin for the treatment of overactive bladder syndrome. Indian J Urol. 2013;29(1):2-11. doi:10.4103/0970-1591.109975. 

26. Nishimura M, Ohkawara T, Sato H, Takeda H, Nishihira J. Pumpkin Seed Oil Extracted From Cucurbita maxima Improves Urinary Disorder in Human Overactive Bladder. J Tradit Complement Med. 2014;4(1):72-74. doi:10.4103/2225-4110.124355

27. Kwon Y. Use of saw palmetto (Serenoa repens) extract for benign prostatic hyperplasia. Food Sci Biotechnol. 2019;28(6):1599-1606. Published 2019 Apr 17. doi:10.1007/s10068-019-00605-9

28. Hasanudin K, Hashim P, Mustafa S. Corn silk (Stigma maydis) in healthcare: a phytochemical and pharmacological review. Molecules. 2012;17(8):9697-9715. Published 2012 Aug 13. doi:10.3390/molecules17089697